500 mackar hotade

Agerar regeringen inte nu, så kommer hundratals drivmedelsanläggningar troligen att försvinna nästa år.


De mest utsatta drivmedelsanläggningarna finns i gles- och landsbygd och är ofta den sista servicepunkten i orten. Om dessa anläggningar tvingas att läggas ner är det förödande för boende, övriga näringsidkare i upptagningsområdet och för turister. Dessutom är det ren kapitalförstöring att lägga ner i övrigt fungerande verksamheter. Regeringen kan genom tre enkla åtgärder förhindra att flertalet av dessa anläggningar läggs ner:

1. Ge allmän dispens för drivmedelsanläggningar som är ensam på orten i glesbygd med minst tre år
2. Inför möjlighet till att ansöka om dispens för individuella drivmedelsanläggningar samt
3. Inför möjlighet att beviljade investeringsbidrag kan utbetalas direkt från myndighet till utförande entreprenör.

Omställningen till mer förnybara drivmedel är given, men behovet av blöta drivmedel kommer att bestå i decennier. Om den sista macken på glesbygden försvinner, försvinner också grunden för mycket service till boende, besökande och andra näringsidkare. Macken levererar inte bara drivmedel, utan också kompletteringshandel, post- och pakettjänster samt ombudskap för flera andra tjänster.
Det vore mer än skäligt att regeringen beslutar om möjlighet till att ansöka om individuell dispens samt möjliggöra att beslutande investeringsbidrag kan utbetalas direkt till de entreprenörer som utför uppgraderingen av drivmedelsutrustningen.

Organisationen Sveriges Servicestationer tar ansvar och leder elektrifieringen gentemot konsument

Sverige ska fasa ut fossila drivmedel senast till år 2040. OSS och branschen har ett stort ansvar, men är också beroende för vår överlevnad, att ta tätposition och leda utvecklingen. Branschen behöver ställa om och skapa nya relevanta tjänster inför elektrifieringen. En sammanvägd prognos visar att andel försålda laddbara bilar kommer utgöra majoriteten 2030 och att andel laddbara bilar kort därpå kommer utgör majoriteten av fordonen som rullar i Sverige.

OSS har tagit fram en elstrategi för branschen men också för de enskilda servicestationerna för att bättre kunna möta den framtida utvecklingen. Antalet kundbesök som ska tanka blöta drivmedel kommer att minska på landets servicestationer, men studier visar att elbilskunder i stort besöker servicestationen lika ofta som en kund som tankar blöta drivmedel. Detta ska branschen ta till vara på och utveckla. Servicestationen bör utveckla tjänster som just elbilskunder efterfrågar. Studier visar att elbilskunden vill tvätta och våra sin bil medan den laddar, men också att elbilskunden vill äta och besöka toaletten. Att skapa meningsfulla tjänster knutna till laddtiden för elbilskunden kommer därför att bli avgörande.

För att utvecklingen och elektrfieringen ska bli effektiv bör staten ta fram tydliga, långsiktiga och konkurrensneutrala spelregler. Liksom att koordinera statliga stöd och servicesystem som ska ansvara för landets infrastruktur. Sverige och EU bör också verka för transparens och standarder som gör investeringar mer förutsägbara. I detta sammanhang behöver också Sveriges säkerställa fossilfri produktion av el samt adressera elnätets kapacitetsförmåga.

Om Sverige ska fortsatt vara ett föregångsland i omställningen till mindre klimatpåverkan, så behöver Sverige också kunna producera fossilfri el, bibehålla internationell konkurrenskraft och inte kompromissa allt för mycket i medborganas levnadsstandard.

Kommande lagstiftning förbjuder plastemballage och brandskattar emballage med plast

EU har i engångsplastdirektivet fastställt att man dels ska förbjuda engångsartiklar i plast, dels minska plastens användning i engångsprodukter. Till detta tillkommer en aviserad svensk lag som kommer att beskatta de kvarvarande engångsartiklarna som innehåller plast, såsom branschens kaffekoppar. Skatten är föreslagen att uppgå upp till 5 kr per kopp och det innebär i praktiken att branschen måste hitta alternativ. Båda lagarna är tänkt att fullt ut träda i kraft under de närmaste två, tre åren..
De tre alternativ som finns efter att båda lagarna vunnit laga kraft är:
1. Engångsartiklar som inte innehåller plast och produceras klimatneutralt och återvinningsbart.
2. Ett pantsystem där pantartiklarna förvisso är tillverkade av plast men klarar flera hundra rotationer och kan återvinnas.
3. Att kunden själv tar med egna kärl (mugg, tallrik etc.)

Alternativ 3 är något som både branschen och Visita inte förespråkar. Även om detta kan komma att förekomma uppstår det flera problem än det löser. Dels ska hygienbarriärer hanteras, dels ska ansvaret mellan kund och detaljist (restaurang) kunna säkerställas.

Istället har de berörda branscherna nu drygt ett år på sig att hitta alternativ och lösningar. De första plastfria engångsartiklarna börjar nu introduceras och dessa ska då fungera och implementeras i vår bransch. Dessa artiklar behöver redan från början produceras med lång klimatpåverkan och var återvinningsbar. Sverige kommer antagligen också få se flera olika pantsystem som introduceras.

OSS bevakar frågan men samtalar också med leverantörer, innovatörer och parter i branschen för att hitta klimatsmarta och konkurrenskraftiga lösningar som lever upp till kraven i de kommande lagarna.